Alla projekt

Sök

Ämne

Startår

Status

Projekt

Avslutat

Utveckling av hänsynsträd på hyggen

I början av 1990-talet började levande träd lämnas kvar på hygget vid slutavverkningar i svenska skogar. Därför är det nu möjligt att utvärdera vad som händer med träden under de första 20 åren. Resultaten kan användas för att ge råd till skogsbruket om hur, var och vilka träd som skall lämnas på hyggen för att göra så stor nytta som möjligt.

Forskare

Thomas Ranius

Ämne

Natur- och kulturvård

Startår

2013
Avslutat

Möjligheter att skapa viltfoder i lövröjningar

Det höga viltbetestrycket i södra Sverige har medfört att föryngring i huvudsak sker med gran eftersom tall är mer viltbegärligt. För att bryta denna trend måste troligen viltstammarna sänkas men fodertillgången måste samtidigt öka. Naturligt föryngrat löv är en viktig foderresurs under sommaren men kan också till viss del användas under vinterhalvåret.

Forskare

Urban Nilsson

Ämne

Skogsskötsel

Startår

2013
Pågående

Skogssällskapet & naturvården

Syftet med projektet är att genom forskning i Skogssällskapets arkiv, intervjuer med äldre personer om Skogssällskapets naturvårdshistoria, analyser samt rapportsammanställande få en fördjupad kunskap om Skogssällskapets betydelse för naturvårdens framväxande i det skogliga Sverige under 1900-talet.

Forskare

Örjan Hill

Ämne

Skogshistoria

Startår

2013
Avslutat

Future Forests

All Future Forests research addresses complex problems related to forest use, primarily by the use of review, synthesis, meta-analyses and modeling as methods. Stakeholder involvement is key to success of the research. Hence, communication is a central activity in the program.

Forskare

Annika Nordin

Ämne

Skogsskötsel

Startår

2013
Avslutat

Nyckelbiotopernas betydelse för den biologiska mångfalden

Utgör nyckelbiotoper även på längre sikt livsmiljöer för naturvårdsintressanta och hotade arter? Det övergripande syftet med detta forskningsprojekt är att använda befintliga inventeringsdata från nyckelbiotoper för att utvärdera detta med fokus på lavar, mossor och svampar.

Forskare

Mari Jönsson

Ämne

Natur- och kulturvård

Startår

2012
Avslutat

Hur bör naturhänsyn på och mellan hygget fördelas?

Idag lämnas på de flesta hyggen minst tre högstubbar per hektar. Syftet är att skapa död ved som blivit en bristvara i dagens brukade skogar. Flera studier har visat att högstubbar utnyttjas av många arter, däribland rödlistade, men få studier har kunnat påvisa någon positiv effekt för populationsstorleken av en art.

Forskare

Line Djupström

Ämne

Natur- och kulturvård

Startår

2012
Avslutat

Tillskapade högstubbar – vad har hänt efter tio år?

Nytillskapade högstubbar visade sig inte uppvisa skillnad varken i total mångfald eller antal rödlistade arter oavsett om de befann sig i en värdetrakt med höga naturvärden eller i "normal" skogsmark. Genom att inventera exakt samma högstubbar igen, tio år senare, ska resultatet utvärderas.

Forskare

Matts Lindbladh

Ämne

Natur- och kulturvård

Startår

2012
Avslutat

Effects of forest management on the biodiversity of headwater streams

The overall goals of this project are to evaluate the effects of clear-cutting and long-term forest re-growth on habitat quality and aquatic biodiversity in headwater streams of northern Sweden.

Forskare

Ryan Sponseller

Ämne

Natur- och kulturvård

Startår

2012
Avslutat

Flygburen laserskanning för bättre beslutsunderlag på enskilda fastigheter

Inom detta projekt vill vi bygga en informationsbrygga mellan storskaligt insamlade data och det lokala skogstillståndet på den enskilda skogsfastigheten. Med flygburen laserskanning mäts skogens horisontella och vertikala struktur med hög precision och en hypotes är att diameterfördelningar kan skattas med så mycket högre noggrannhet om dessa data kombineras med enkla lokala fältmätningar att en sådan metod skulle kunna rekommenderas för praktisk användning.

Forskare

Johan Holmgren

Ämne

Planering

Startår

2012
Avslutat

Skötsel av olikåldrig tallskog

Hur ska olikåldrig tallskog skötas för att man ska kunna behålla beståndsstrukturen med en stadig föryngring och inväxning av nya individer? Detta projekt studerar detta genom att titta närmare på fyra flerskiktade tallbestånd och rekonstruera deras karaktär bakåt i tiden.

Forskare

Erik Valinger

Ämne

Skogsskötsel

Startår

2012
Avslutat

Beslutsstöd för produktion av biomassa och uttag av bioenergi i unga skogar

Vilka praktiska handlingsalternativ finns för unga stamtäta och dimensionsheterogena bestånd? De har ofta ett, ur teknisk och ekonomisk synpunkt, ogynnsamt utgångsläge inför första gallringen sett från traditionell skogsskötsel. Det är intressant att kunna prognostisera beståndsutveckling i unga skogar beroende på trädslagsblandning, stamantal och trädhöjd för olika boniteter samt eventuella effekter på beståndets fortsatta tillväxt vid uttag av biomassa och kvarvarande träds fortsatta utveckling efter ett biobränsleuttag.

Forskare

Dan Bergström

Ämne

Planering

Startår

2012
Avslutat

Kampanj om allemansrätten - Var rädd om din arena

Hur kan man skapa bättre förutsättningar för samverkan och dialog kring allemansrätten?

Forskare

Håll Sverige Rent

Ämne

Kommunikation & kunskapsspridning

Startår

2014
Avslutat

Kunskapsuppbyggnad om offentligt ägda skogar

Sveriges kommuner äger cirka 335 000 hektar skog. Kommunerna förvaltar innehavet själva, genom kommunala förvaltningsverksamheter, eller använder sig av externa förvaltare och entreprenörer. Majoriteten av innehavet är tätortsnära har betydelse för kommunerna och dess invånare.

Forskare

Malin Sääf

Ämne

Planering

Startår

2012
Avslutat

Trädval vid hyggesfritt skogsbruk

Vid hyggesfritt skogsbruk antas gallring vara det enda sättet att skörda virke. Gallringen får då en annan roll än vid trakthyggesbruk och trädvalet måste göras enligt delvis andra principer. Hur ska man göra detta trädval för att gynna beståndets och de enskilda trädens tillväxt på bästa sätt?

Forskare

Lars Lundqvist

Ämne

Skogsskötsel

Startår

2015
Avslutat

Ecological and biogeochemical hotspots along boreal streams: Recommendations for best-management-practice of riparian buffers

Riparian groundwater discharge hotspots have higher biodiversity and distinct soil chemistry, and may thus embody substantially larger control over stream water quality than adjacent non-discharge sites. Therefore the protection of these areas from forestry perturbation, by maintaining wider riparian buffers, is essential.

#metadata ('Forskare' $viewHelper.callMethod($viewHelper, 'truncate', $project.researchers, 28)) #metadata ('Ämne' $project.subject) #metadata ('Startår' $!project.startYear)