Kvalitet viktigt i Lettlands björkskogar – med kvistfritt fanérvirke som mål

Björk i östra Lettland sedd nedifrån. Foto: Ulrika Lagerlöf

I Lettland växer björken snabbare än någon kunnat förvänta sig. Foto: Ulrika Lagerlöf

I Sverige är björken vårt tredje vanligaste trädslag. I Lettland är det nummer två, efter tall, med 31 procent av skogsmarksarealen år 2015. Björken växer snabbare i Lettland än vad tillväxtmodellerna visar, och många unga bestånd som planterades i början av 2000-talet närmar sig nu gallring. Här och nu ska viktiga beslut fattas, som påverkar tillväxt och kvalitet för den framtida skogen.

Diskussion på exkursionen i Lettland i maj 2017. Foto: Ulrika Lagerlöf

På exkursionen i maj deltog ett tjugotal skogsägare, forskare, studenter och yrkesverksamma inom skogssektorn. Foto: Ulrika Lagerlöf

Nyutspruckna björkar med ljusgröna löv står i täta rader på Skogssällskapets fastighet. Det är soligt men kyligt utanför Ludza i östra Lettland, bara någon mil från den ryska gränsen. Där den planterade skogen tar slut tar fälten vid, obrukade men regelbundet slagna med stöd från EU:s jordbruksfond.

Skogssällskapet förvaltar både egen och kunders mark i Lettland. Målet är en hållbar utveckling av skog och mark. Skogsbruket i Lettland ger varje år stora intäkter till den lettiska staten, och skapar många arbetstillfällen.

I Lettland växer skogen snabbt och det behövs mer kunskap för att kunna sköta bestånden. Med anslag öronmärkta till Baltikum, bland annat genom stipendier till baltiska studenter vid Euroforestermasterprogrammet, vill Skogssällskapet återinvestera vinster från skogsbruket i kunskapsutveckling. De egna fastigheterna används också, precis som i Sverige, som en resurs för att utveckla ny kunskap.

– Vi ska lägga ut försöksytor här för att lära oss mer om hur björken växer. Det finns inga modeller som stämmer. Vi använder oss av det lettiska statsskogsbrukets tillväxtmodeller, men träden växer mycket fortare än någon förväntat sig, säger Mats Magnusson, ansvarig för Skogssällskapets egna fastigheter i Baltikum, samtidigt som han tittar upp mot björkkronorna.

Påverka omloppstiden med gallring

Urban Nilsson, professor i skogsproduktion vid Sveriges lantbruksuniversitet

Urban Nilsson. Foto: Ulrika Lagerlöf

Björken växer snabbast i ungdomen. Därefter minskar de enskilda trädens diameter­tillväxt, särskilt om träden står tätt. Det är därför viktigt att sköta björkskog aktivt, om man vill gynna tillväxten på träden, och att gallra innan kronorna blir för små eftersom kronans storlek är viktig för björkens tillväxt och vitalitet.

Målet är det viktiga, utan mål är skogsskötseln meningslös.

När beslut ska fattas om hur hårt ett bestånd ska gallras, och hur många gånger det ska gallras, är ekonomin i åtgärden en viktig fråga. I Lettland genomförs fortfarande det mesta arbetet i skogen motormanuellt, men eftersom arbetskostnaderna är låga kan fler och försiktigare gallringar ändå vara ekonomiskt hållbara. Gallringen är ett viktigt verktyg för att påverka beståndets utveckling.

– Gallring kan ge möjligheten att variera omloppstiden om man vill ha ett jämnt virkesflöde från fastigheten, säger Urban Nilsson, professor i skogsproduktion vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

Som alltid är det skogsägarens mål för skogen som ska styra valet av skötselmetoder.

– Målet är det viktiga, utan mål är skogsskötseln meningslös, säger Urban Nilsson.

I Lettland kan man slutavverka baserat på ålder eller på diameter. En fördel med att gallra är att omloppstiden kan kortas om man låggallrar, det vill säga att man ut de minsta träden och på så vis ökar medeldiametern i beståndet.

– Här i Lettland får du bättre betalt för fina björkstammar än vad du får för granen, säger Jonas Silfverschiöld, skogsägare och kund till Skogssällskapet.

Stamkvistning fördel för fanérvirke

Björkstam med märken efter kvistar som ramlat av. Foto: Ulrika Lagerlöf

Tätare bestånd ger större andel torrkvistar som själva ramlar av. Foto: Ulrika Lagerlöf

För att få ett fint björkvirke till fanér gäller det att få så stor andel av varje stam kvistfri, och ur den aspekten kan det vara en fördel om träden står tätt eftersom andelen kvistar som torkar, och därmed själva faller av, blir högre i ett tätt bestånd. I ett glest bestånd riskerar man att mer grenar blir kvar och fortsätter att vara gröna längre.

För att få ett fint kvistfritt virke är det bra om man har möjlighet stamkvista, och det räcker inte med en gång:

– Man vill stamkvista i två omgångar, för att kunna göra första kvistningen så tidigt som möjligt. Om kvistarna är torra går det enkelt att slå av dem. Gröna kvistar måste man däremot såga av, säger Urban, och visar på en liten björk.

Breda årsringar påverkar inte priset när det gäller fanérvirke för björk. Hög diametertillväxt är därför eftersträvansvärt, men med nackdelen att kvistarna oftast blir mer långlivade.

– Om man vill att det här beståndet ska bli fanérvirke så får gallringsprogrammet bli en kompromiss mellan hård gallring för att bibehålla hög diametertillväxt och täta bestånd för att påskynda grenrensning, säger Urban.

TEXT: Ulrika Lagerlöf

Examensarbete ska ge ny kunskap om tillväxt och kvalitet för björk

Under 2017 läggs försök ut på Skogssällskapets fastigheter där man kommer att jämföra gallringsstrategiers effekter på tillväxt och kvalitet för björk. Stamkvistning kommer också att genomföras som en del i försöken. Försöken är en del av Dagnija Berzinas examensarbete vid Insitutionen för Sydsvensk Skogsvetenskap i Alnarp, och de första slutsatserna kommer redan om några år.

– Björkarna i Lettland växer så fort, så att redan om tre år kommer vi att kunna se en första riktning för resultaten, säger Urban Nilsson.

Anders Thorén och Göran Carlsson var två skogsägare som deltog i Skogssällskapets exkursion i Lettland i maj 2017.

Anders Thorén (t v) och Göran Carlsson (t h). Foto: Ulrika Lagerlöf

Forskning och kunskap på Skogssällskapets exkursioner

15-17 maj 2017 besökte ett tjugotal skogsägare, forskare, studenter och yrkesverksamma inom skogsbranschen östra och centrala Lettland för att diskutera frågor om skogsskötsel och föryngring. På resan deltog personal från Skogssällskapets verksamhet i Sverige och i de baltiska länderna.

Skogssällskapet arrangerar regelbundet resor till de baltiska länderna. Vi bjuder ofta med en forskare som har kunskap inom de frågor som vi lyfter och vår personal i länderna deltar. Tillsammans delar vi erfarenheter och diskuterar utifrån konkreta exempel på våra fastigheter. Anders Thorén och Göran Carlsson är två kunder till Skogssällskapet som deltog på resan i maj 2017.

– Jag är oerhört glad att jag åkte med på det här. Det är en riktig ”crash-course” i skogsföryngring och användbart även för hemmaskogen i Sverige, säger Göran Carlsson.

Ett viktigt skäl till varför Anders Thorén har valt att köpa skog i Lettland är de intäkter som skogsnäringen ger till det lettiska samhället. (Under 2015 utgjorde skogssektorn 20 procent av landets exportintäkter.)

– Det känns sunt att mina besparingar får göra nytta för utvecklingen i ett annat land, säger Anders Thorén.

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.