Hållbar utveckling med skogsstrategi för syskonen Andersson

Längre bort från byn är skogsbruket mer ekonomiskt rationellt. ”Vi kan inte komma ifrån att skogen behöver brukas för att ge avkastning. När nästa generation tar över kan de kanske inte underhålla boningshusen utan intäkterna från skogen”, berättar Boel Andersson Gäre.

Syskonen Andersson vill behålla pärlorna i sin skog och ha råd att förvalta gårdens byggnader. Med en skogsstrategi lägger de grunden för skogsfastighetens utveckling och en kärnfull dialog med nästa generation.

Fastigheten i Applaryd norr om Orrefors i Småland, består av 300 hektar mark. Här finns gott om barrblandskog, timmerställningar av tall, blåbärsmarker, hävdade betesmarker och många andra vackra platser för friluftsliv och umgänge. Virkesförrådet är rejält och det mesta av tillväxten från 1970-talet och framåt står kvar i skogen.

För de tre syskonen Andersson är sociala och estetiska värden viktiga. I samband med en nyligen gjord avverkning lämnades en trädridå mot vägen av estetiska skäl. De månar om lövträden och runt byn Applaryd finns i dag gott om ek, asp och lind.

– Vår generation har varit noga med att behålla lövet som gör det ljusare, mer omväxlande och intressantare runt husen, berättar Boel Andersson Gäre.

De höga sociala värdena är ett av skälen till att Skogssällskapet nu ska utveckla en skogsstrategi för fastigheten tillsammans med ägarna.

– Vi har en fantastisk blåbärsskog på 6–7 hektar som är avverkningsmogen. Den får inte huggas ned, så vi måste hitta en annan strategi. Frågan är hur vi kan bevara och samtidigt bruka den? Hur mycket ska vi spara och vilka konsekvenser får olika alternativ för ekonomin? undrar Boel.

Lars Andersson lyfter fram de virkesrika, avverkningsmogna och vackra pelarsalarna med tall.

– Vi har en hel del fina och värdefulla praktfuror som kan bli specialsortiment hos sågverket. Frågan är om vi ska avverka eller fortsätta vårda dem. Vi hoppas att skogsstrategin ska svara på vad det skulle kosta att behålla dem, säger Lars.

Längre bort från byn är skogsbruket mer ekonomiskt rationellt.

– Vi kan inte komma ifrån att skogen behöver brukas för att ge avkastning. När nästa generation tar över kan de kanske inte underhålla boningshusen utan intäkterna från skogen, säger Boel.

Skogsstrategi ger en kort- och långsiktig plan för skogsskötseln för hela fastigheten. Flera av barnen är intresserade och Boel tror att strategin kommer att underlätta kommunikationen mellan generationerna.

– Det är ett mervärde att kunna resonera om konsekvenserna av olika skogsskötselalternativ. Med en skogsstrategi kan vi klä i ord varför vi gör olika val, säger hon.

För att Skogssällskapet ska kunna göra analyser som underlag för skogsstrategin, behöver syskonen ställa ett avkastningskrav på sin skog.

– Det är bra, inte minst när man är flera. Risken blir mindre att någon av oss skruvar upp förväntningarna, säger Boel. Hon hoppas att det i framtiden blir lättare att göra avvägningarna mellan naturvärden, sociala värden och ekonomi. Och Lars tillägger att de måste vara beredda att revidera strategin om förutsättningarna förändras.

– Vem vet hur virkesmarknaden utvecklar sig? Eller vad som händer efter nästa storm. Om strategin behöver justeras är det bra att vi vet vad vi vill, säger han.

TEXT: Malin von Essen

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.