Mångfalden i skogen grundläggande för skogsägaren Märta Velander

Skogsvy med en liten bäck. Foto: Martin Sjödin

En blädad skog förmodas gynna insekter, svampar och lavar. Foto: Martin Sjödin

Ett brukande som är hållbart för framtiden och en skog där både människor, djur och växter mår bra – det är visionen för skogsägaren Märta Velander. Som ett led i detta har hon, tillsammans med övriga delägare, beslutat att bläda delar av sin skog i Åre.

Skogen själv stöttar ett långsiktigt tänkande, menar Märta Velander, som äger skog i Åre. Foto: Privat

Märta Velanders släkt har ägt och förvaltat en stor granskogs­fastighet i Åre i flera generationer. När hon och hennes syskon i början av 2000-talet fick erbjudandet om att ta över ägandet var det ett beslut hon fick överväga innan hon svarade ja.

– Ända sedan jag var liten har jag vistats mycket i skogen, det är en viktig del av mitt liv. Men det är ju helt olika saker att vistas i en skog och att äga den, det innebär ett stort ansvar. Så det var lite skrämmande. Samtidigt kändes det spännande och viktigt, säger hon.

I dag är de totalt fyra delägare på skogsfastigheten, både syskon och syskonbarn. Förvaltningen har sett lite olika ut, men de senaste åren är det Skogssällskapet som tagit hand om skogen.

– Vår pappa hade skogen som sitt stora intresse i livet och skötte det mesta själv.

Inventering för att kartlägga naturvärden

Den biologiska mångfalden har ända sedan starten varit viktig för Märta Velander, liksom för de andra ägarna. De beslutade sig därför för att göra en naturvärdesinventering på sina marker för två år sedan.

– Utifrån Natura 2000 finns två naturreservat i vår skog. Innan de skapades hade vi redan diskuterat egna avsättningar. Genom Skogssällskapet fick vi då rekommendationen att göra en naturvärdesinventering.

En av de frågor de ville utreda var möjligheten att bläda delar av skogen.

Inventeringen, som på uppdrag av Skogssällskapet genomfördes av Orangutang Skogs- och Naturvård, gick igenom all areal där skogen var 140 år eller äldre. Märta Velander berättar att rapporten de därefter fick från Orangutang både var lärorik och användbar.

Bland annat visade den vilka områden i skogen som redan var fullskiktade (hade träd i alla olika storlekar), och som skulle lämpa sig bra för att bläda – något de bestämde sig för att inledningsvis testa på två olika ställen.

– Vi blädade dessa två områden förra vintern och tog ut ungefär 30 procent av virkesförrådet. Det känns både spännande och viktigt. Sedan vet vi såklart inte vad det ger för resultat, det återstår att se.

Trädkontinuitet i den blädade skogen

Just nu pågår mycket forskning, bland annat på Sveriges lantbruksuniversitet, om hur den blädade skogen skulle kunna gynna den biologiska mångfalden. Bland annat förmodas en blädad skog – där man vid avverkning hela tiden ser till att behålla träd i olika storlekar – gynna insekter, svampar och lavar i och med att kontinuiteten inte bryts. Den ger också en större variation i trädens storlek och fältskiktens sammansättning.

– Som skogsägare måste vi göra det som behövs för att skogen ska vara hållbar i framtiden.

Personligen har jag svårt att sätta ekonomin först, men det är viktigt att hålla en balans. Det ska inte kosta oss pengar att ta hand om skogen.

Det är också viktigt att finna konsensus inom ägargruppen.

”För skogsägare som vill ha en grön in riktning på sitt skogsbruk är det bra att göra en inventering.” Magnus Olofsson, Orangutang

Magnus Olofsson, VD på Orangutang, berättar att det kan finnas flera skäl till att göra en naturvärdesinventering.

– Det kan till exempel vara bra för att kvalitetssäkra sin fastighet och för att hålla koll på nyckelbiotoper. För skogsägare som Märta Velander, som vill ha en grön inriktning på sitt skogsbruk, är det bra att göra en inventering för att få förslag på olika skötselmetoder.

Om man, som i Märta Velanders fall, inte har behov av att få maximalt med intäkter från sin skog menar han att man kan göra rätt i att bläda delar av skogen för att på så sätt värna den biologiska mångfalden.

– Genom att bläda behåller du en trädkontinuitet. Det blir aldrig avskogat. Om man har den möjligheten kan det vara jättebra. På så sätt har man ju skogen kvar och kan fortsätta vistas i den och värna en mångfald av arter.

Ägarens visioner viktiga i valet av skötsel

Magnus Olofsson betonar dock att det är upp till var och en att bedöma, utifrån sina förutsättningar och visioner, vilka brukningsmetoder och skötselmetoder som är rätt att använda.

– En inventering ger kunskap om vilka åtgärder som är möjliga att göra. Vill man till exempel gå mot ett mer hyggesfritt skogsbruk måste man göra en planläggning och förstå vad det innebär för såväl ekonomi som för naturvärden. Ur ett ekonomiskt perspektiv är trakthyggesbruket oslagbart på kort sikt, men sedan måste man väga in andra värden som man anser är viktiga.

För Märta Velander och de övriga ägarna var det ett gemensamt beslut att pröva hur blädning kan fungera på deras fastighet.

Förutom naturvärdesinventeringen har Skogssällskapet nyligen hjälpt Märta Velander och de andra ägarna med en ny skogsbruksplan, så att det finns en bra grund för den fortsatta skogsskötseln.

– För mig är det är viktigt att ha både det globala perspektivet, vår enda jord, och det lokala perspektivet, själva bygden där människor vistas i skogen. Det är många parametrar att ta in och det kan vara svårt när man inte är heltidsarbetande med skogen. Därför är det bra att kunna ta in hjälp, säger Märta Velander.

– Jag tänker mycket på framtiden och mina barnbarn som är fem och åtta år nu. Skogen själv stöttar ett långsiktigt tänkande. En gran i västra Jämtland behöver ju säkert 100 år för att bli vuxen. Då tränar jag på att se på livet utifrån den processen. Den långsiktigheten är en av lärdomarna av att sköta skog.

TEXT: Malin Letser

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.