Skogsägarskolan om stamkvistning

Björkskog. Foto: Ulrika Lagerlöf/Skogssällskapet

Forskning visar att det kan vara lönsamt att stamkvista björk. Foto: Ulrika Lagerlöf

Stamkvistning kan både vara trevligt och öka värdet på din skog. Men hur ska man gå tillväga – och när? Skogsägarskolan guidar dig till en rolig och lönsam sommaraktivitet.

Syftet med att stamkvista är oftast att förbättra virkeskvaliteten. Kvistfri ved är nämligen eftertraktad av industrin och med rätt köpare kan du få bra betalt för virket. Många upplever även att ett stamkvistat bestånd både är vackert och tryggt att vistas i. Görs stamkvistningen på rätt sätt och under rätt tid är det inte ens särskilt svårt, tvärtom kan det vara en trevlig sommarsyssla. Varför inte ta med en picknickkorg ut i skogen och förena nytta med nöje? Här är tipsen för en lyckad stamkvistning. 

Vilka trädslag kan stamkvistas?

Bland barrträd är det vanligast att stamkvista tall, detta för att den ökade kvaliteten märks på virkespriset. Granar är inte lika vanligt att stamkvista – främst för att det inte ger samma prispåslag och för att det ökar risken för att granen ska angripas av röta. Bland lövträd är det vanligt att stamkvista ek. Forskning från Skogforsk visar att det även kan vara lönsamt att stamkvista björk.

Finns det några risker?

Att stamkvista kan öka risken för skador på trädet. Av den anledningen är det viktigt att bara välja trädslag som läker snabbt. Tall är exempelvis bra då den har ett kraftigt kådflöde som snabbt läker den skada som uppstår vid ingreppet. Ek kan också fungera bra. Desto större risk för skador, så som röta, finns för alm, ask, lönn, asp och björk.

Vilken årstid kan jag stamkvista?

Stamkvistning av levande grenar ska ske under växtsäsongen, denna regel gäller både för barrträd och lövträd. Detta för att trädens förmåga att stå emot infektioner är som störst då. Tiden efter midsommar är bra att ha som grundregel. För lövträd är perioden mellan juni och september att rekommendera, och för barrträd är säsongen juni till augusti bäst eftersom kådflödet är som rikligast då.

Illustration över var grenen ska kapas vid stamkvistning. Illustration: Rose-Marie Rytter. Källa: Skogskunskap

A. Kapar du för nära stammen skadar du kvistkudden och riskerar svampinfektioner. B. Det här är rätt ställe. C. Kapar du för långt ut är det risk för längre övervallningstider och sämre virkeskvalitet. Illustration: Rose-Marie Rytter. Källa: Skogskunskap

Hur gör man?

Grundregeln är att lämna en så kort grenstump som möjligt, utan att skada kvistkudden. Om du kapar för nära stammen ökar risken för svampinfektioner. Men om du i stället kapar för långt ifrån finns det risk för försämrad virkeskvalitet.

Hur stora ska träden vara?

Rekommendationen är att stamkvistning ska göras ganska tidigt, och gärna två gånger. Vid en första stamkvistning ska trädet vara ungefär 5–6 meter högt och vid denna tidpunkt ska trädet kvistas upp till cirka tre meters höjd. Vid det andra tillfället kan trädet vara 9–11 meter högt och då kan du kvista upp till cirka 4 meters höjd. Väljer du att endast utföra en enda stamkvistning ska trädet vara cirka åtta meter högt. Kvista då stammen till fyra meters höjd. Om du väljer att stamkvista björk ska kvistarna inte vara grövre än 1,5 centimeter.

Vilka verktyg ska användas?

Om det är en torr sommar är det viktigt att undvika motorsågen, eftersom den kan göra att det uppstår gnistbildning. En handsåg med ställbar skaftlängd är att rekommendera.

Tänk på att dokumentera!

Det är viktigt att dokumentera stamkvistningen eftersom det dröjer så länge mellan åtgärden och tidpunkten för avverkning. Dokumentera i din skogsbruksplan. Skogsstyrelsen kan även utfärda ett intyg. Dokumentationen ska innehålla tidpunkt för åtgärden samt kvistningshöjd, grövsta brösthöjdsdiameter samt antal träd per hektar. Du kan även markera de träd som är stamkvistade så att de inte gallras bort av misstag.

Exempel på en ej stamkvistad björk. Foto: Lars Rytter/Skogforsk
Exempel på en stamkvistad björk. Foto: Lars Rytter/Skogforsk

Exempel på okvistad björk och stamkvistad björk. I båda fallen syns barkinväxning kring kvisten, men på det stamvistade exemplet är veden utanför kvisten fri från bark och defekter. Foto: Lars Rytter/Skogforsk

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.