Skogsägar­skolan: Så kan
du vårda viltet på din fastighet

Hösten är jaktens högsäsong – och vad passar väl bättre då än att ge sig ut i skogen för att se över tillgången på foder och skydd åt djuren? Vi har pratat med Robert Karlsson, viltförvaltare på Skogssällskapet, som tipsar om hur du kan tänka och gå till väga för att gynna viltet på din fastighet.

Vad kan man göra för att vårda viltet på sina marker?

– Det finns otroligt många åtgärder, både kortsiktiga och mer långsiktiga. Inför höstens jakt skulle mitt första råd till dig som skogsägare vara att titta på vad du har för marker och hur viltförut­sättningarna ser ut. En god viltvård är att ha en sund och bra viltstam med både rätt typ och rätt antal djur i bra kondition. Det ska finnas en lämplig fördelning av han- och hondjur, och även åldersfördelningen är viktig. Har du en uppfattning om hur viltstammen ser ut kan du bedriva rätt typ av jakt, och också lägga upp en strategi kring utfodring så att viltet står i proportion till mängden foder.

Hur ska man tänka kring foderplatser?

– Om du anlägger foderplatser är det viktigt att kontrollera så att de är hela och rena inför hösten och framförallt vintern, då utfodringen oftast sker. När det gäller klövvilt så bör du se till så att det finns flera ”matstationer” på samma foderplats och att det är lämpliga avstånd mellan dessa. Detta för att flera djur ska kunna ta del av födan, så att inte ett dominant djur står och håller undan svagare individer. Generellt sett så tycker jag inte att man bör utfodra under vegetationsperioden då djuren redan har mycket mat naturligt. Och när man väl utfodrar ska man använda oprocessade grödor som till exempel ensilage, spannmål och baljväxter. Sockerbetor eller processade produkter ska man inte använda alls eftersom det kan påverka viltets tandhälsa och kondition negativt.

Hur kan man gynna skogens naturliga foder?

– Inrikta ditt skogsbruk och dina skogliga åtgärder mot att uppnå en mosaik med mycket färg och form: olika trädslag, örter och växter med olika färger på både blommor och blad. En stor variation gör att det finns mycket för viltet att välja på – dessutom skapas en större mångfald som gynnar alla skogens invånare – inte minst oss människor som får njuta av en variationsrik miljö när vi rör oss ute i skog och mark.

Hur skapar man då denna mosaik i skogen?

– I viltbetessammanhang pratar man ofta om RASE – rönn, asp, sälg och ek – som är extra viltbegärliga trädarter. Spara gärna dessa. Om du ändå vill röja kan du försöka tänka på att inte röja ner dessa träd till marknivå, utan istället till midjehöjd. På så sätt producerar träden nya skott som viltet kan äta. Midjeröjningen kan även utföras på till exempel björk och tall för att bibehålla viltbetesproduktionen. Det finns en stor poäng i att låta tallar som redan blivit betade vara kvar, eftersom viltet ofta kommer tillbaka och betar på samma tall och därmed låter andra tallar vara ifred. Du kan också hjälpa naturen på traven och skapa variation i växtligheten genom att hålla det lite öppet och skapa lövrika bryn och kantzoner mot framförallt åkrar och vattendrag. Ljusa skogar gör att solen kommer ner till marknivån och producerar foder även där, till skillnad från täta granskogar. En annan bra grej är att försöka ha en hög lövandel längs med skogsbilvägar, dels ur foderaspekt men också för att vägen torkar upp fortare och därmed håller bättre när det kommer in mer ljus.

Finns det flera saker man kan göra för att skapa mer foder?

– Ett tips är att utnyttja områden som är mindre intressanta för skogsproduktion till viltvårdsåtgärder för att minska betestrycket på din produktionsskog. Har du inägor, till exempel gamla ödetorp, kan de vara riktiga oaser för viltet. Värna då om buskar och fruktträd som växer naturligt i miljön och röj undan sly för att skapa bästa möjliga förutsättningar för viltet att beta. Kanske kan du även anlägga en viltåker där. Ett annat bra exempel är kraftledningsgator. Får du tillstånd av kraftledningsägaren att sköta om dessa har du stora möjligheter att röja på ett sätt som gynnar det naturliga fodret, till exempel midjeröja tall och gynna RASE-arterna.

Hur ska man tänka när man avverkar för att gynna fodret?

– Nu till hösten kan du fundera på vad och hur du ska avverka – och även när du ska göra det. När man gallrar eller slutavverkar blir det mycket toppar och grenar som hamnar på backen och gäller det tall och löv så utgör dessa en stor foderpotential. Plocka ihop och lägg i högar eller låt det ligga kvar på marken, och kör sedan bort det som är kvar när viltet försett sig av födan. Om bärigheten tillåter så rekommenderar jag att lägga gallring och slutavverkning av tall och lövträd under vinterhalvåret då viltet har störst nytta av födan. Självklart förutsätter det att åtgärden inte utförs längs med en vältrafikerad väg, för då kan det innebära stora trafikrisker när viltet söker sig till området.

Hur gör man för att skapa skydd för djuren?

– Det handlar återigen om den här mosaiken, att i ditt skogsbruk försöka skapa en dynamik med öppna ytor varvat med mer täta områden där viltet kan gömma sig. Sluttande bryn ger många möjligheter för småvilt att gömma sig. För större vilt handlar det mer om helheten – en landskapsbild med både öppna och mer täta områden och naturliga korridorer som viltet kan följa när det förflyttar sig. Det ger många möjligheter för viltet att dels hitta skydd för daglegor, dels hitta föda när de förflyttar sig. När det kommer till hyggen kan du tänka på att skapa en hyggeskant som följer de naturliga förutsättningarna längs med höjdkurvor och vattendrag. Det ger många ”rum” för viltet att söka föda i. Ett helt fyrkantigt hygge är en onaturlig miljö där färre vilt kommer att uppehålla sig.

Text: Therese Johansson