Schackrute­huggning ger vidgade vyer i Umeå

Drönarbild från schackrutehuggningen i Umeå. Drönarfoto: David Israelsson

Drönarbild från schackrutehuggningen i Umeå. Drönarfoto: David Israelsson

Går det att kombinera hyggesfri skogsskötsel med traditionella avverkningsmetoder? För att få svar på den frågan genomför Umeå kommun tillsammans med Skogssällskapet och SLU ett skogligt demonstrationsförsök i form av en schackrute­mönstrad avverkning i Nydalaskogen, strax öster om Umeås stadskärna.

För Umeås invånare förknippas Nydalaskogen nog mest med sina populära skidspår, promenad- och löpslingor, camping och badplats. Området är knappt 900 hektar stort och består framför allt av tallskog. Idag är denna skog också scen för ett skogligt demonstrationsområde som inledningsvis utgörs av ett 12 hektar stort schackbräde.

David Israelsson, skogsförvaltare i Umeå. Foto: Ulrika Lagerlöf/Skogssällskapet

David Israelsson

– Jag hade fört fram frågan om hygges­fria skötsel­metoder i diskussionen med Umeå kommun, och de var sugna på att prova. Efter en exkursion till Vindelns försöks­parker, som bedrivs av SLU, tyckte jag att det vore spännande att prova metoden med schackrutor, något som kommunen nappade på, berättar David Israelsson, skogsförvaltare på Skogssällskapet som de senaste fem åren arbetat med Umeå kommuns skogar.

Charlotta Erefur, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, och samordnare för Enheten för skoglig fältforskning.

Charlotta Erefur

– Intresset för alterna­tiva skötsel­metoder ökar i samhället. Det ser vi tydligt på våra försöks­parker. För Umeå kommun är Nydalaskogen en perfekt plats att testa på – där det syns och man får ha en dialog med invånarna, säger Charlotta Erefur, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, och samordnare för Enheten för skoglig fältforskning.

Scackbräde mitt i skidspåret

Under vintern har det 12 hektar stora försöksområdet avverkats enligt ett uppförstorat schackrutemönster.

– Varje ruta är ungefär 30 meter bred och 33-45 meter lång. Vi har valt att ha lite större rutor på den västra halvan av schackrutemönstret och mindre rutor på den östra halvan, för att kunna jämföra vilka effekter storleken har, berättar David Israelsson.

Längs mitten av schackbrädet går ett av skogens många skidspår. Men David och Charlotta menar att rutorna nog inte syns så tydligt för den som åker skidor genom försöket, om man inte vet vad det är man har omkring sig.

– Jag vandrade runt i området förra helgen och det upplevs inte alls så symmetriskt från marken, men ser man en flygbild får man en riktig aha-upplevelse, säger Charlotta Erefur.

Schackrutehuggning i Umeå. Foto: David Israelsson

För den som åker skidor eller promenerar genom schackruteförsöket är rutornas form inte så lätt att se, men från luften syns "schackbrädet" tydligt. Foto: David Israelsson

Luckor gynnar ljuskrävande arter

Forskning har visat att den svenska skogen har blivit allt mörkare och tätare. Med schackrutorna kombineras en bevarad skogskänsla med öppen sikt i luckorna, något som både kan öka skogens upplevelsevärden och gynna den biologiska mångfalden.

– I en hyggesfri metod som schackrute­systemet blir det ett ökat ljusinsläpp, något som är positivt för många ljus­krävande arter. Samtidigt får svamparna i marken, som är otroligt viktiga i skogens ekosystem, bättre förutsättningar att överleva när man hugger luckor jämfört med om man kalavverkar, säger David Israelsson.

– Ytterligare en aspekt är frågan om rennäringen och vikten av att gynna häng- och marklavar, fortsätter Charlotta Erefur. Marklaven gynnas när det blir ljusare, och studier visar att hänglaven kan klara av att sprida sig och finnas kvar i bestånd med den storleksordningen på luckor som vi jobbar med här.

Enkel planering med konventionella maskiner

Både David och Charlotta tror att schackrutehuggningar har potential att bli en praktiskt användbar metod för hyggesfritt skogsbruk. Skälen är flera: det går att använda samma maskiner som vid trakthyggesbruk, planeringen är hyfsat enkel och avverkning som ska göras i rutorna sker vid ett och samma tillfälle, något som både ger ett bättre ekonomiskt utfall och minskar risken för körskador.

– En huvudpoäng med den här metoden är kompromiss­tänket. Om vi står inför en åtgärd där målsättningen är att skapa något annat än ett traditionellt hygge så är det här ett steg på vägen, där man har möjlighet att få en ekonomi som bär sig men ändå tar hänsyn till exempelvis rekreation, biologisk mångfald eller rennäring, säger Charlotta Erefur.

Dialog viktig när skogen ska föryngras

I Nydalaskogen ska föryngringen inom kort planeras, och David Israelsson lyfter vikten av att föra en aktiv dialog med kommunen och olika intressegrupper när det kommer till val av föryngringsmetod och trädslag.

– Marken lämpar sig bra för grönrisplantering och vi vill vara skonsamma och undvika markberedning av flera anledningar, säger han.

– Det finns också möjlighet att prova olika trädslag och föryngringsmetoder i de olika luckorna och på så sätt börja skapa en mer varierad skog för framtiden, säger Charlotta Erefur.

Så småningom blir det dags att avveckla de kvarvarande rutorna med skog, men i Nydalaskogen ligger det steget ganska långt fram.

– I Vindeln avverkade vi schackrutor redan 2005, så där funderar vi just nu på vad vi vill göra med kvarvarande skogsrutor. Man kan till exempel glesa ut dem, eller ta ner några av rutorna men inte alla, för att skapa en ytterligare spridning i trädålder i området. Som alltid handlar det om vilka mål man har som skogsägare, säger Charlotta Erefur.

Utgå från dina mål som skogsägare

Just frågan om skogsägarens mål är något som både David och Charlotta lyfter fram – och att hyggesfritt är en metod, inte ett mål i sig.

– Först behöver du som skogsägare fundera över vilka mål och syften du har med ditt skogsägande. Utifrån det går det att avgöra om skogen borde stå kvar, om den borde avverkas och inte minst vilka alternativ som finns däremellan, säger Charlotta Erefur.

– Idag möter jag ofta skogsägare som har trädkontinuitet, alltså en bevarad skogskänsla, som ett mål i sig, säger David Israelsson. Och då är det målet oftast överordnat vilket ekonomiskt utfall man får från skogen. Samtidigt vet vi att många skogsägare står inför kommande generationsskiften, när skogen ska tas över av en yngre generation och man ofta behöver få loss pengar för att kunna köpa ut syskon eller andra släktingar. Då kan schackrutehuggningar vara ett bra alternativ som ger både pengar och skog kvar.

Text: Ulrika Lagerlöf

Om försöket i Nydalaskogen:

  • Avverkades vintern 2021/2022
  • Storlek: 12 hektar, varav 6 hektar har avverkats i luckor som är mellan 30-45 meter breda/långa (cirka 0,1 hektar per lucka).
  • Området består framför allt av tallskog i åldern 65-70 år. Skogen är alltså yngre än vid en vanlig föryngringsavverkning, ett val man gjort för att enklare kunna skapa en flerskiktad skog – det vill säga en skog med flera olika trädåldrar. I försöket finns också ett grandominerat område.
  • Försöket sker i samverkan mellan Umeå kommun, Skogssällskapet, SLU och Skogsstyrelsen.
Schackruteförsök i Vindelns försöksparker. Foto: Olle Hagner

Schackruteförsök i Vindelns försöksparker. Foto: Olle Hagner

När och var kan det passa med en schackrute­huggning?

  • Om du vill bevara skogskänslan och undvika stora kala ytor.
  • Om du vill börja skapa en flerskiktad skog och få möjlighet att prova fler trädslag.
  • Om du vill prova hyggesfritt men kunna använda samma metoder/maskiner som vid trakthyggesbruk.
  • Metoden provas/används i talldominerad skog, eller blandskog, eftersom tallen är relativt stormfast och behöver ljus för att föryngra sig. Om metoden skulle användas i granskog, kan man förmoda att ”väggarna” ut mot luckorna skulle upplevas skarpa och täta, och att det potentiellt finns större risk för stormfällning.

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.