Ny forskning bekräftar: Dags att säga adjö till kvadrat­förbandet

I Mostarin Aras doktorandprojekt bekräftas att det verkligen inte finns några fördelar med att hålla fast vid det traditionella "kvadratförbandet" vid plantering. Foto: Mats Hannerz

Spelar det någon roll för volymproduktion eller virkeskvalitet hur plantorna ställs i relation till varandra? Svaret är nej! Av flera skäl kan det tvärtom finnas fördelar att lämna det traditionella ”kvadratförbandet”. Det har doktoranden Mostarin Ara vid SLU nu tagit fram tydliga belägg för.

Plantör. Foto: Thomas Adolfsén

Foto: Thomas Adolfsén

Mostarin Ara, som disputerar vid SLU i april, har följt upp de tre försök som lades ut på 1980-talet för att mäta effekten av olika ”förband” – alltså avstånd mellan plantorna vid plantering. Försöken lades ut på tre platser i Sverige, med tre olika trädslag: Vindelns försökspark i Västerbotten (contortatall), Siljansfors försökspark i Dalarna (tall) och Tönnersjöhedens försökspark i Halland (gran).

I försöket jämförs det som idag är det vanligaste planteringsförbandet, där man har ett avstånd på två gånger två meter mellan varje planta, med olika rektangulära planteringsförband. Den mest extrema varianten har träd som står med endast 80 cm mellan stammarna, och sedan med fem meters avstånd till nästa rad med träd. I alla försöken sattes 2500 plantor per hektar.

Resultatet visar att varken virkesproduktion, virkeskvalitet eller diameterfördelningen (alltså hur stor diameterspridning det finns mellan träden i försöket) påverkas av hur de står planterade i relation till varandra.

Det här ger en betydligt större flexibilitet vid plantering, något som kan vara positivt ur flera perspektiv:

  • Hela hygget behöver inte markberedas, utan markberedningen kan koncentreras till de rader där plantorna ska sättas.
  • Det underlättar för maskiner att i framtiden kunna köra in i beståndet om inte alla träd står placerade med två meters mellanrum.
  • Eftersom fördelningen inte spelar någon roll öppnar det upp för en mer slumpmässig placering av plantorna, något som ger plantörerna bättre förutsättningar att hitta bra planteringspunkter på hygget.

Läs hela Fakta skog om Mostarin Aras doktorandprojekt Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

FRAS – sex doktorandprojekt som ska öka kunskapen om skogsskötsel

Mostarin Ara är doktorand inom FRAS – Framtidens skogsskötsel i södra Sverige – ett forskningsprogram med sex doktorandprojekt som tillsammans täcker in ett bestånds hela omloppstid. FRAS är ett samverkansprogram mellan SLU, Linnéuniversitetet och Skogforsk. Programmet, som avslutas under 2022, finansieras av en rad aktörer, bland annat Skogssällskapet.

Läs mer om FRAS på SLU:s webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.