Så kan du röja i ett eftersatt bestånd

Har du köpt eller tagit över en skogsfastighet där en del av skogen ser ut som en tät vägg med metspön? Då har du ett så kallat "eftersatt" bestånd. Karin Fällman Lillqvist, hållbarhets­chef med bakgrund som röjningsforskare, förklarar hur du bäst går till väga för att få styrsel på skogen.

– Jag måste ju först säga att man verkligen ska undvika att hamna i den här situationen. Som skogsägare har man ett tidsfönster på omkring tio år när det är lämpligt att röja, sen är det egentligen för sent. Då kan du få ett bestånd som består av ”metspön”, och det är ju inte det man vill odla i produktionsskogen, säger Karin Fällman Lillqvist.

Röjningen formar skogen

Generellt brukar röjning genomföras när träden är tio till femton år gamla, men var i landet det är, vilken bonitet* marken har och vilka trädslag som växer på platsen påverkar såklart i hög grad. Vid röjningen brukar beståndet röjas ner till ungefär 2000 stammar per hektar, och är sedan redo för nästa åtgärd som är gallring.

– Det är i röjningen som du har chans att verkligen forma beståndet utifrån dina mål som skogsägare, säger Karin Fällman Lillqvist.

Om beståndet kommit upp i 20-30 års ålder utan att någon röjning har genomförts så har beståndet blivit eftersatt. Då kan du stå inför en tät vägg av uppåt 10 000 stammar, där träd börjat självdö. Att 10 000 stammar på sikt ska bli 2000 innebär att fyra av fem träd ska bort, men det är en stor utmaning.

– När man ska börja glesa ut i ett sådant bestånd är det väldigt viktigt att ta det försiktigt. Vind och snöbrott utgör ett stort hot eftersom träden är så höga och samtidigt klena, så tar man bort för många träd i första skedet riskerar resten att brytas av, säger Karin.

Röj försiktigt fram överlevarna

Därför kan det vara bra att röja två gånger. Den första gången mycket försiktigt, och med fokus på att lära känna beståndet och se vilka träd som verkar klara sig bäst. Urvalet av träd kan i det här fallet bli helt annorlunda än det hade blivit om röjningen skett tio år tidigare.

– När man röjer i en blivande produktionsskog brukar man vilja ta bort så kallade ”vargar” och förväxande träd, alltså träd som har grova grenar och som riskerar att ta för mycket ljus och näring från resten av beståndet. Men i ett eftersatt bestånd får man nästan tänka tvärtom. Här vill du lämna kvar de träd som är störst och kraftigast, eftersom du behöver fokusera på de träd som har en chans att överleva.

Spara alltså träd som ser livskraftiga ut med ordentlig krona och tänk att du ska röja bort ungefär vart femte träd, om beståndet är riktigt tätt.

– Genom att röja bort ett par tusen stammar i första omgången kommer resten av träden att bli stabilare. En del riskerar att ramla, men de som klarar sig kommer att få en tillväxtskjuts, berättar Karin.

Efter fem till tio år är det dags för en andra röjning.

– Då är det dags för en hårdare röjning så att du får ner antalet stammar rejält och närmar dig den täthet du vill ha för att i framtiden kunna gallra med en maskin.

Vissa bestånd kan röjas hårdare

I vissa fall kan dock en enstaka röjning räcka, berättar Karin. Det beror på hur tätt beståndet är och vilka trädslag som finns. Om du bestämmer dig för att satsa på ett blandbestånd, och det finns tillräckligt med träd som vuxit sig högre och grövre än övriga träd i beståndet, kan det fungera bra med en röjning.

– Då kan målet vara att röja ner till 2500-3000 stammar med en gång, och sen göra en underväxtröjning innan du ska gallra, säger Karin.

Det här är dock inte en metod som fungerar om lövträden är för klena och har alltför upphissade kronor, det vill säga kronor som sitter långt upp på stammen.

– Efter en hård röjning i ett sådant bestånd kan det räcka med ett rejält regn för att träden ska lägga sig ner, åtminstone under den lövade tiden på året.

Att inte röja kan ge andra värden

I en skog som lämnas helt orörd sker en naturlig gallring allt eftersom. Konkurrensen om ljus, näring och vatten gör att vissa träd helt enkelt dör. Här bildas ofta luckor där yngre träd kommer upp, och på längre sikt blir skogen flerskiktad (med träd i olika ålder, höjd och grovlek). I det som ursprungligen var en tallskog kan granen komma upp eftersom den klarar av att växa i skugga. Ofta blir det ett rikligt inslag av björk, som är snabbväxande i ungdomen, i orörda skogar.

– Det är ju inte fel i sig. Skogen har ju vuxit utan människan i alla år, och en skog som lämnas för fri utveckling kan bli rik på andra värden. Men om du själv vill vara med och forma skogen så behöver du röja, avslutar Karin.

Text: Ulrika Lagerlöf

* Bonitet är ett mått som används inom skogsbruket för att jämföra olika markers bördighet. Boniteten mäter tillväxten i skogskubikmeter per hektar och år under ideala förhållanden.