Skogens dataflöde öppnar för nya möjligheter

Hela 97 procent av allt virke som går från skog till industri i Sverige går att följa i Biometrias IT-system. Informationen redovisas i mätbeskedet till köpare och säljare, men kommer också till nytta för att effektivisera, kvalitetssäkra och skapa innovation på virkesmarknaden. Att ligga långt fram i teknik­utvecklingen är därför en viktig del i Biometrias uppdrag.

Att skogsråvaran mäts och bedöms på ett enhetligt och korrekt sätt är grunden för att skogsägare ska få rätt betalt. Biometria, som har sina rötter i de virkesmätningsföreningar som bildades på 1800-talet, tar emot data från majoriteten av alla skogsmaskiner i Sverige. Biometria kan följa flödet när virket transporteras, och finns på plats vid sågverk och massaindustrier runt om i landet för att opartiskt mäta och redovisa volym och kvalitet. Men Biometria
är också ett modernt IT-företag som varje år hanterar information om cirka 210 miljoner avverkade träd och 2,5 miljoner virkestransporter.

– Vi ägs av våra medlemmar, företag som verkar inom skogsnäringen, och om vi ska kunna skapa nytta för branschen måste vi vara relevanta. Vi kan inte mäta som vi gjorde för hundra år sedan, säger Ingela Ekebro, vd på Biometria.

Ett exempel på den snabba teknikutvecklingen är fjärrmätningen, där virket fotograferas av en mätrigg när det kommer fram till industrin.

– Det är en ganska ny, men redan etablerad mätmetod, som vi började utveckla 2017. Idag mäts drygt 30 procent av alla volymer via fjärrmätning, berättar Ingela Ekebro.

Bilder på virkestravarna skickas till Biometrias fjärrmätningscentraler i Östersund, Sundsvall och Varberg där de analyseras med hjälp av digitala mätverktyg, antingen av en virkesmätare eller med hjälp av AI.

– En stor del av fjärrmätningen görs idag av algoritmer som har tränats i bildanalys. Utvecklingen går mot en mer och mer automatiserad mätning, säger Ingela Ekebro.

Hur virkesmätningen kommer att gå till om fem eller tio år är det ingen som vet. Utmaningen är att använda tekniken på rätt sätt, så att mätningen blir både kostnadseffektiv och håller hög kvalitet. I Biometria Labs ligger fokus på innovation – att trendspana, hitta nya tekniska lösningar och ta fram prototyper
som visar hur tekniken kan användas.

– Utvecklingsfrågorna är väldigt viktiga för oss och det finns enorma möjligheter. Vi kan utveckla smarta tekniska lösningar, men vi måste hela tiden arbeta tillsammans med branschen, säger Ingela Ekebro.

Ett viktigt utvecklingsområde är att kvalitetssäkra skördarnas mätning i samband med avverkningen. I dagsläget rapporterar 3 100 skogsmaskiner i Sverige in data till Biometria. För varje stock som produceras skickas information om geografiskt ursprung, längd, diameter och sortiment.

– Vi har sett att skördare som mäter rätt också apterar bättre, på så sätt får man ut det bästa virkesvärdet av varje avverkning. Det vinner alla på, säljaren får bättre betalt och köparen får rätt längder, säger Ingela Ekebro och fortsätter:

– Vi vill gärna att det blir standard med kvalitetssäkrade skördare, för då kan vi dessutom koppla ihop data från avverkningen med mätdata från industrin. Vi får fler mätpunkter och kan på ett kostnadseffektivt sätt säkerställa att mätningen är korrekt.

Även inom hållbarhetsområdet finns stora möjligheter att dra nytta av alla data i Biometrias system. Ett exempel är tjänsten Krönt vägval, som ger åkaren förslag på den effektivaste vägen från avlägg till industri med hänsyn till såväl körsträcka och bränsleförbrukning som vägnätets skick.

– Det är en bra tjänst både när man ser till hållbarhet och ekonomi, säger Ingela
Ekebro. Att kunna erbjuda enhetliga underlag till hållbarhetsredovisningar är en annan idé som Biometria tittar på inför framtiden.

– Alla våra stora industriföretag gör en hållbarhetsredovisning. Om vi, som har tillgång till alla data, kan ta fram en modell för de beräkningarna i stället för att
varje enskilt företag ska lägga tid på det, då kan vi förbättra för hela branschen.

Fjärrmätningen öppnar också för möjligheten att ta fram ytterligare information om virket utöver volym och kvalitet.

– När vi mäter med hjälp av kameror, kombinerat med laser och kanske röntgen, kan vi få fram mer data, som kan komma till nytta i framtiden och bidra till att optimera processen i industrin ytterligare. Det är ju fler parametrar än volym och träslag som påverkar virkesutbytet. Vår uppgift är att framtidsspana och komma med idéer, sedan är det upp till branschen att avgöra vad som är intressant och vad vi ska jobba vidare med, säger Ingela Ekebro.

Läs vidare

Cassandra Ramstedt är virkesadministratör och sitter mitt i flödet från skog till industri