Ny forskning: Så påverkar vildsvinen skogen

Att en ökande vildsvinsstam bökar till det för jordbrukare är känt –men hur påverkas skogsmark och skogsproduktion? Docenten Gustaf Granath har forskat på området. Här berättar han om projektet och om varför skogsägare troligen inte behöver oroa sig.

I många år har man kunnat läsa om den allt större vildsvinsstammen i Sverige. Populationen har växt i snabb takt under de senaste 40 åren, och idag finns det vildsvin på mer än hälften av landets yta. Att de orsakar viltolyckor är känt, och 2024 visade sig bli ett rekordår. Vildsvin ställer även till det för många av landets jordbrukare som drabbas av skördebortfall när djuren vänder upp och ner på åkermarker.

Men hur påverkas andra ekosystem av vildsvinen? Det är en fråga som Gustaf Granath, docent vid institutionen för ekologi och genetik på Uppsala universitet, studerat i ett forskningsprojekt som är finansierat av Skogssällskapet. I projektet, som avslutas under våren, har han och forskarkollegorna Julia Kyaschenko och Joachim Strengbom studerat om och i vilken omfattning vildsvin påverkar skogsproduktion och skogsmark genom att analysera effekten på trädtillväxt,
markkol och svampsamhällen.

I forskningsprojektet har de alltså velat ta reda på om vildsvin påverkar
barrträdens tillväxt – och om en potentiellt lägre tillväxt i så fall beror på rotskador eller om vildsvinen försämrar symbiosen mellan svampar och träd. Projektet heter ”Vildsvin och skogsproduktion – bör man som skogsägare vara bekymrad?”, och Gustaf Granath menar att svarat på den frågan är: nej.

– Det återstår en del analyser och vetenskapliga rapporter som ska skrivas men vi kan redan i det här skedet svara nej på frågan. Vi har inte kunnat se några större negativa effekter på skogstillväxten för tall och gran i områden där vildsvinen har bökat.

Bakgrunden till forskningsprojektet var preliminära data från ett examensarbete som visade att många vildsvin på en plats kunde minska trädens årstillväxt med upp till 25 procent.

– Den här pilotstudien gjordes i ett vildsvinshägn, det vill säga i ett område med onormalt hög täthet av vildsvin. Därför kvarstod frågan om eller hur stor påverkan vildsvin har vid mer normala förhållanden, vilket vi ville titta närmare på, säger Gustaf Granath.

Studien har bland annat utförts vid vid Sveriges lantbruksuniversitets (SLU) forskningsstation Grimsö i Bergslagen, där det förutom forskning även pågår viltövervakning. Exempelvis har Petter Kjellander, professor vid institutionen för ekologi vid SLU, lett ett arbete där man studerat vildsvins rörelsemönster här. Därför finns det stationer med åtlar på området, det vill säga mat som placerats ut, för att locka vildsvinen.

– För att analysera trädtillväxt har vi tagit prover av borrkärnor från träd där vildsvinen nyligen bökat och använt platser där vi vet att färre vildsvin rört sig som referens. Vi hade också bra historiska data här eftersom vi visste hur länge vildsvinen funnits på platsen, och då kunde vi studera trädtillväxten för specifika år genom att datera årsringarna.

Forskarna har även analyserat svampsamhällen. Det är exempelvis intressant att titta på en eventuell påverkan på mykorrhizasvampar som lever i symbios med träden och förbättrar deras näringsupptag.

– Vi har sett att vildsvinens bökande har klara effekter på marksvampsamhällena, men inte att böket har någon större inverkan på trädtillväxten. Störningen i marken innebär en förändring där andra arter kan etablera sig, men här återstår analyser för att se vilka svampar det handlar om, berättar Gustaf Granath.

Men om man vänder på det – kan vildsvinen till och med få träden att växa snabbare?

– Studien har så här långt inte kunnat visa på några positiva effekter på trädtillväxten hos gran och tall, säger Gustaf Granath. Det finns däremot en annan ny forskningsstudie från SLU, även den gjord vid Grimsö forskningsstation, som visar att vildsvinen kan göra nytta i hårt brukade skogar. Genom att bidra till mer varierade miljöer,kan de skapa förutsättningar för fler arter i landskapet. Evelina Augustsson, forskaren bakom avhandlingen, kallar vildsvinen för ”ekosystemsingenjörer” och menar att deras bökande ger många positiva biologiska effekter i skogar i som i vanliga fall har låga naturvärden. Om den studien kommer att bidra till att vildsvinen får ett bättre rykte återstår att se.

Text: Linda Fritiofsson