Skapa viltfoder på
den mindre produktiva
skogsmarken

Rasmus Wictorsson Foto: Fredrik Bankler
Ett viltanpassat skogsbruk går hand i hand med andra viktiga skogsbruksåtgärder. Det betonar Rasmus Wictorsson, förvaltare på Skogssällskapet i Göteborg. Här berättar han om hur man kan skapa mer foder på sin skogsfastighet och om den potential han ser i kraftledningsgator.
Skogens nyttor är många. Förutom att vara en av våra främsta naturresurser så är
den också livsmiljö för allt från rådjur till småkryp och en plats för rekreation och
vackra naturupplevelser. Och markägare är idag mer intresserade av att gynna
fler värden i skogen. Det menar i alla fall Rasmus Wictorsson. Han är skogsförvaltare på Skogssällskapet och hjälper företag, kommuner och privatpersoner med skogsförvaltning i Göteborgsområdet och österut mot Ulricehamn.
– Åtgärder för att främja viltet på fastigheten harmoniserar med de insatser som
görs för att gynna fler arter på området eller för att klimatanpassa skogen, vilket är aktuella frågor som många visar intresse för idag, säger han.
Skapa variation på fastigheten
För den som vill främja viltet på sin skogsfastighet så lyfter Rasmus vikten av
att skapa variation i skogen och att placera och skapa foder på rätt platser.
– Genom att erbjuda tillgängligt foder minskar risken för betesskador i planteringarna och ungskogarna. En viktig åtgärd för att skapa mer foder på fastigheten är att blanda olika trädslag och att gynna örter och bärris som är viktig föda för många djur.
För att skapa mer foder vid röjning och gallring ska man se till att spara lövträd
och då särskilt RASE-arterna, rönn, asp, sälg och ek, som är attraktiva för viltet. Det är även bra att spara redan betade tallar eftersom djuren tenderar att vilja komma tillbaka till dem, berättar Rasmus. Att skapa kantzoner mot vatten och gynna lövträd, buskar och örter i övergångszoner mellan skog och jordbrukslandskap är också viktiga åtgärder.
Rasmus betonar att det foderskapande arbetet ska göras i balans med viltpopulationen i området, och att det är viktigt att det finns en samsyn hos markägare och jaktlag.
– Jag är själv ordförande för ett älgskötselområde och vi pratar mycket om
viltfoder och hur vi kan skapa en hållbar och kvalitativ älgstam, exempelvis genom att se till att det finns rätt balans mellan tjurar, kor och kalvar i området.
Potential med kraftledningsgator
Det är viktigt att skapa foder på rätt platser – exempelvis genom att utnyttja områden som inte är optimala för virkesproduktion, såsom brynzoner, stengärden och kraftledningsgator. Ledningsgator eller kraftledningsgator är de remsor av mark som hålls öppna under kraftledningar för att säkerställa att träden inte stör elledningen. Det händer att de används för julgransodlingar, men i övrigt rör det sig om upplåtna områden där skogsägaren inte kan bedriva ett produktionsinriktat skogsbruk. Området kan däremot, om det sköts rätt, vara mycket värdefullt för viltet – exempelvis för älg, rådjur, hare och
många fågelarter. Eftersom platserna är öppna och ljusa finns här bra förutsättningar för att skapa foder i form av örter, buskar och lövsly. Det finns även potential att skapa mer foder genom att spara och gynna viltbegärliga lövträd i området.
– Om man som skogsägare har ledningsgator på sin fastighet kan man försöka
få till en dialog med kraftbolaget som ansvarar för att röja området. Min bild är
att det förr var enklare att lämna önskemål om att till exempel lämna kvar lövträd
vid röjningen. Idag är kraftbolagen tyvärr restriktiva med att hantera den typen av
avtal, och röjningen görs oftast slentrianmässigt var femte eller sjunde år, säger
Rasmus och fortsätter:
– Det finns verkligen en potentiell win-win-situation här. För om röjningen
och skötseln anpassades på dessa områden skulle vi kunna erbjuda mer viktigt
foder för viltet – samtidigt som det skulle vara kostnadseffektivt för kraftbolagen att slippa röja stora områden.
Text; Linda Fritiofsson
Dela
Våra tjänster
Vill du prenumerera...
...på vårt nyhetsbrev?
Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.
...på Tidningen Skogsvärden?
Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.
