Fler gamla träd i våra skogar visar ny studie

De gamla träden i Sverige har blivit fler under de senaste 30 åren. Det konstaterar forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) som med hjälp av data från Riksskogstaxeringens provytor studerat förändringar i trädpopulationen sett över en hundraårsperiod.

Sedan 1923 har Riksskogstaxeringens fältinventerare
tagit borrprover från träd på provytor spridda över Sverige, från Smygehuk och upp till Riksgränsen.
Borrkärnorna har gett kunskap om skogens tillväxt – och data om trädens ålder, diameter, volym och art.

– Det är ibland svårt att jämföra saker över tid eftersom datainsamlingen kan förändras under ett sekel. Men de här borrkärnorna har tagits på samma sätt sedan starten, så det är ett väldigt bra
dataset att studera, berättar Anna-Lena Axelsson, forskare vid SLU i Umeå. Huvudsyftet med Riksskogstaxeringens inventeringar är egentligen inte att ta fram forskningsdata, utan att ge beslutsfattare och olika myndigheter underlag för policyutveckling kring skog, energi och miljö.

– Med den här studien vill vi visa vilka möjligheter som finns att titta på olika
indikatorer för miljövariabler i skogen och följa dem över tid, säger Anna-Lena.

Skogsvårdslagen och certifieringar – två viktiga förklaringar

Forskningsstudien, som finansierats av Skogssällskapet, visar att antalet gamla
träd (äldre än 180 år) minskade kraftigt under större delen av 1900-talet.
Fram till 1950-talet var det ofta de grova träden som avverkades, och minskningen fortsatte till slutet av 1980-talet genom kalavverkning
av gamla skogar. Sedan slutet av 1980-talet har kurvorna däremot vänt uppåt och antalet gamla träd i skogarna har ökat. Forskarna kopplar ihop trendbrottet med två viktiga förändringar inom skogsbruket: den nya skogsvårdslagen
1993 och certifieringen av skogssektorn.

– Att skogspolitiken förändrades märks tydligt när vi tittar i backspegeln 30 år senare. Miljöfrågorna fick en större tyngd i och med att miljö och produktion blev jämställda mål enligt lagen. Samtidigt som skogsägarna fick en större frihet att själva bestämma hur de ville sköta sin skog började miljöcertifieringar som FSC och PEFC att få genomslag i skogssektorn. De frivilliga certifieringarna var en ambitionshöjning i förhållande till lagen och innebar bland annat krav på att avsätta mark för naturvård.

– Det tar tid innan man kan utvärdera den här typen av åtgärder. Vi kan
bestämma att vi ska jobba på ett visst sätt i skogen, men träd växer långsamt och det är först nu efter 30–35 år som vi kan se att det faktiskt har gett effekt. I skogen får man leva länge med sina beslut, vare sig de är bra eller dåliga, säger Anna-Lena.

Gamla träd – viktiga för biologisk mångfald

Gamla träd är inte automatiskt värdefulla livsmiljöer, men med åldern
ökar möjligheterna att de ska utveckla egenskaper som är gynnsamma för den biologiska mångfalden, till exempel rötade och ihåliga stammar samt stående och liggande död ved.

– Åldern i sig är ingen garanti för att ett träd ska vara habitat för en massa arter,
men vägen dit är kortare än för ett väldigt ungt träd. Bara det faktum att ett träd har stått på samma plats i många år kan göra det värdefullt, eftersom vissa arter har kunnat sitta kvar där under lång tid. Det gör gamla träd till en av de viktigaste
faktorerna för biodiversitet, inte minst för att ju äldre ett träd är, desto kortare är vägen till att bli grov död ved.

– Död ved från små träd eller nydöd granved är inte lika intressant, det finns
det gott om efter granbarkborrens framfart i södra Sverige. Men riktigt grova träd som åldras och dör av sig själva, det ger en högre kvalitet och en större variation på den döda veden, förklarar Anna-Lena.

Vad tycker du att skogsägare ska ta med sig från resultaten av den här studien?

– Att det du gör idag kommer att finnas kvar under lång tid. De träden du
sparar nu kommer att stå på din fastighet och bidra till höga naturvärden också i
framtiden. Tänk på att dina barnbarnsbarn kommer kunna se träden och veta att
deras förfäder har sparat dem med syftet att de skulle få bli gamla. Sedan kanske
kommande generationer ser på skogen på ett helt annat sätt än vi gör idag, det kan vi inte veta, men då har vi i alla fall gett dem en valmöjlighet, säger Anna-Lena och avslutar:

– Jag tror också att det skapar lite extra känsla för skogen att ha fina gamla träd på sin fastighet, även om man brukar andra delar mer rationellt. Många skogsägare har nog något område som är deras eget lilla naturreservat, även om de inte gjort formella avsättningar.

Text; Monica Forsberg