Så öppnar större träbyggdelar för effektivt återbruk

Trä är den röda, eller kanske snarare den gröna, tråden i västsvenska Deromes verksamhet. De tror att ett mer hållbart byggande är möjligt, och vill utmana branschen genom att bygga mer i trä. De ser också en potential i att återbruka större byggdelar framåt.

Det familjeägda trävaruindustriföretaget Derome grundades i mitten av 1940-talet. Sedan dess har de gått från bysåg till stort träindustriföretag. De har idag en bred verksamhet – exempelvis förädling av skog, produktion och försäljning av trä- och byggprodukter samt utveckling av bostäder och bostadsområden. De är en helhetsaktör inom skog, trä och bygg och för skogsägare i Syd- och Västsverige är de köpare, samarbetspartner och en aktör som arbetar för ett uthålligt skogsbruk.

Anders Carlsson är hållbarhetschef på Derome och menar att deras kedja, som
går från skogsbruk till färdiga hus, är unik.

– Den långa kedjan ger synergieffekter och möjligheter att verka för en hållbar utveckling. Den största delen av vår skogsråvara kommer från närområdet. Hälften av virket, det vill säga det som inte exporteras, används i vårt eget byggande och i träkomponenter eller säljs i vår bygghandel eller på den svenska
marknaden. Och våra biprodukter blir till biobränsle.

Använder i huvudsak trä som råvara

Företaget är av devisen att ett mer hållbart byggande är möjligt, och Anders menar att de fortsatt arbetar för att kunna sänka klimatavtrycken ytterligare. I det arbetet ser de ett ökat träbyggande och ett större livscykelperspektiv som viktiga
nycklar.

– Byggbranschen i stort står för ett betydande klimatavtryck, och att bygga i trä är en stor möjliggörare för att minska utsläppen. Genom att använda förnybar träråvara som dessutom är lokal kan vi halvera klimatutsläppen – och det utan att tumma på ekonomin, säger Anders.

Bygg och anläggningssektorn står för cirka 20 procent av Sveriges klimatutsläpp.
För att branschen ska bli fossilfri och klimatneutral finns det idag en nationell färdplan som drivs av Fossilfritt Sverige – och Derome är ett av de omkring 170 företag som skrivit på. Planen är att halvera sina klimatutsläpp till 2030 och att uppnå nettonollutsläpp till år 2045. För att nå målet arbetar branschen bland annat med en ökad användning av förnybart material, minskade utsläpp samt ett främjande av återbruk och cirkulära lösningar.

Ett ökat träbyggande, som alltså är en del av byggsektorns färdplan, har flera miljöfördelar. Det är ett förnybart material som under framtagandeprocessen,
från skogen via sågverk till färdig produkt, har en relativt låg energiåtgång, och som sedan binder koldioxid under hela byggnadens livslängd. Derome bygger mycket i trä för att få ner klimatavtrycket och arbetar för att använda ännu mer biobaserade lösningar. – Ett bra exempel som utmanar branschen är förskolan Hoppet på Hisingen, som vi byggde för Göteborgs Stad för några år sedan. De hade som ambition att den skulle byggas fossilfritt i så stor utsträckning som möjligt. Vi hade högt ställda mål och efteråt visade utvärderingen att klimatpåverkan av bygget var 62 procent lägre än en traditionellt byggd förskola. Och det var trä som stod för det stora bidraget till reduktionen, säger Anders.

Demonteringsplaner – en del av ett cirkulärt byggande

Även cirkularitet är en viktig del i arbetet för en mer hållbar byggbransch. Det
handlar om att förlänga livslängden på byggnader och byggdelar, att återanvända material och komponenter i nya byggprojekt och att designa för att kunna demontera byggdelar och hela byggnader för framtida återbruk.

Det finna idag parter inom byggbranschen som planerar för demontage redan
under projekteringsfasen. Det arbetet kan bland annat handla om att göra material- eller konstruktionsval som underlättar demontering, men också om
att jobba med dokumentation och märkning så att man har koll på material och
historik vid en framtida eventuell rivning.

Sedan några år tillbaka ser Derome en ökad efterfrågan på demonteringsplaner
från kunder. Det hänger enligt Anders ihop med införandet av EU:s taxonomi för hållbara investeringar, en förordning som bland annat innebär ökade krav på
cirkularitet i byggbranschen.

– Det bästa för klimatet är förstås om ett hus fortsätter att stå kvar och förvaltas.
Men eftersom en framtida demontering kan vara aktuell, exempelvis då det är troligt att fler byggnader kommer att behövas flyttas på grund av ett förändrat
klimat framåt – så arbetar vi med att designa våra byggprojekt så att byggdelar på ett enklare sätt ska kunna plockas isär och användas för återbruk.

I vissa av Deromes byggnader har de en inbyggd dold lyftteknik för större byggdelar som ska möjliggöra en framtida demontering. Detta gäller när de bygger med volymelement som de använt i uppförandet av flervåningshus. De arbetar också med skruvar i stället för spik i vissa byggnadsdelar eftersom det underlättar demontering och återbruk, berättar Anders.

Så kan branschen möjiggöra återbruk

– Vi vill arbeta för ett ökat återbruk i branschen och tror på att demontera och
återbruka större byggdelar framåt. Det vill säga större prefabricerade byggdelar, med ett relativt högt värde och ett tydligt syfte att återbrukas. Som större byggdel har de ett relativt högt klimatavtryck, vilket gör att återbruket får en större klimatnytta. Komplext att återbruka träreglar från gamla byggnader Att återbruka inbyggda träreglar vid rivning är komplext idag. Att ta bort spik eller lim utan att skada materialet kan vara tidskrävande, och det behövs både arbete och expertis för att kontrollera materialets kvalitet. Trä från gamla byggnader kan dessutom ha blyfärg, lack eller tjära kvar, vilket gör att det måste behandlas för att vara säkert för framtida användning.

Anders menar att det idag inte finns regelverk för hur det ska fungera eller hur
prestanda ska fastställas. Detta samtidigt som nytt virke kan köpas med tydlig
historik och hållfasthetsklass.

– I dagsläget finns det inte riktigt en affärsmodell för de här flödena. Det behövs mer forskning på området, mer utbildning för olika aktörer, samarbeten inom byggbranschen och modiga projekt som visar vägen, avslutar Anders.

Text; Linda Fritiofsson